/  Gay Geurilla – pianot som radikal kraft i vår tid

I det här programmet undersöker jag hur pianot som instrument i vår tid står för en oväntat radikalitet i vissa kontexter. Som instrument har pianot haft en laddad betydelse genom tiderna; som borgerlig och finkulturell symbol förknippad med den vita mannens genialitet och hemmaflickor i fina salonger som broderar och tar pianolektioner. Under 60-talet brändes pianon i parkerna som konstinstallationerna- instrumentet misshandlas och slaktades i det att den fick stå som symbol för högborglighet och konservatism. Programmet utgår från en tonsättare som just nu har stor betydelse ur ett internationellt perspektiv och klätt av pianot sin kostym och gett den en ny.

Pianisten och tonsättaren Julius Eastman (October 27, 1940 – May 28, 1990). var som svart homosexuell man var han mycket mer utsatt än sina kamrater på de mest prestigefyllda musikskolorna i USA och han provocerade ständigt publiken med sina pianostycken. De hade titlar som ”Gay Gerilla” och ”Evil Nigger” och han ville, nästan med våld, bryta upp dörren till en värld som kunde rymma också honom.

Med utgångspunkt i Julias Eastman diskuterar jag med olika tonsättare som har ett nära förhållande till pianot vad som är dess roll och plats i vår tid.

Programmet sänds i P2 Dokumentär under hösten 2019.